Ojordat till jordat uttag – regler, risker och kostnad

Säker uppgradering från ojordat till jordat uttag

Äldre bostäder har ofta ojordade uttag som inte uppfyller dagens säkerhetskrav. Här får du tydliga regler, risker och praktiska råd inför en uppgradering. Guiden hjälper dig planera arbetet och förstå vad som driver kostnaden.

Varför jordning spelar roll i bostäder

Ett jordat uttag leder bort felström via skyddsjord om något blir strömförande, till exempel en apparats hölje. Det minskar risken för elchock och brand. I äldre bostäder saknas ofta skyddsjord i väggarna, vilket gör att uttagen är ojordade.

Nyinstallationer i bostäder ska enligt gällande regler 2025 (Elsäkerhetsverket och SS 436 40 00 – Elinstallationsreglerna) ha jordade och petsäkra uttag. Blandning av jordade och ojordade uttag i samma rum är inte tillåten, eftersom det ökar risken vid fel.

Regler och ansvar du behöver känna till

Du får inte byta ett ojordat uttag till ett jordat om det inte finns skyddsledare (PE) framdragen till dosa eller uttag. En “riktig” konvertering kräver alltså kompletterande ledning fram till gruppcentralen, eller annan godkänd lösning enligt standarden. Jordfelsbrytare (JFB) 30 mA är krav vid nyinstallation av uttag och starkt rekommenderad vid uppgradering.

Som fastighetsägare ansvarar du för att elanläggningen är säker. En behörig elinstallatör ska utföra arbetet och verifiera anläggningen efteråt. Du får byta ett uttag “likvärdigt mot likvärdigt” om du kan och vet hur, men att gå från ojordat till jordat är inte likvärdigt och ska göras fackmässigt av elinstallationsföretag.

Risker med blandade och felaktiga uttag

Blandning av jordade och ojordade uttag i samma rum kan skapa farliga potentialskillnader. En person kan då oavsiktligt bli en ledare mellan apparat och jordade delar, som element eller vattenrör. Felaktiga nödlösningar, till exempel att koppla skyddsjord till neutralledaren (“nollning”) eller till rör, är direkt livsfarligt och förbjudet.

Jordad apparat i ojordat uttag skyddar inte vid höljesfel.
Adapterlösningar och skarvsladdar kan försämra skyddet och öka brandrisken.
Slitna tygledningar, porslinsdosor och saknade klammer i äldre installationer förvärrar riskerna.

Tecken på problem är missfärgade apparatkablar, varmgång i uttag, lösa lock, eller att jordfelsbrytaren löser utan uppenbar orsak. Låt en elektriker felsöka innan du använder uttagen igen.

Så går uppgraderingen till i praktiken

Ett fackmässigt byte från ojordat till jordat börjar med en inventering. Elektrikern kontrollerar gruppförteckning, ledarantal i dosor, och möjlig väg för skyddsjord. Man bedömer om befintliga rör kan återanvändas eller om utanpåliggande kanal behövs.

Planering: Val av gruppindelning, typ av ledare och behov av jordfelsbrytare.
Dragning: Framföring av skyddsledare (PE) och oftast byte till treledarsystem (L, N, PE).
Central: Installation eller komplettering av JFB, märkning och dokumentation.
Montering: Nya jordade, petsäkra uttag med korrekt åtdragning och dragavlastning.
Provning: Kontinuitet i skyddsjord, polaritetskontroll, isolationsmätning, loopimpedans och JFB-test.

I våtrum gäller zonindelning och strängare krav. Uttag placeras endast där standarden tillåter, och all utrustning ska ha rätt kapslingsklass (IP). Köks- och tvättutrymmen bör alltid ha jordade uttag med JFB-skydd.

Material och utförande som håller

Välj material som passar miljön och belastningen. För infälld installation används ofta FK-ledare i rör, medan utanpåliggande kan göras med kabel i kanal. Dimensionera ledararea efter säkring och längd; 1,5 mm² med 10 A är vanligt för befintliga grupper, medan 2,5 mm² används vid 16 A. Följ alltid projektets dimensionering och gällande standard.

Uttag: Jordade, petsäkra (skydd mot att barn petar), rätt färg och form för rummet.
Kapsling: Högre IP-klass i källare, garage och förråd med damm eller fukt.
Dosa och rör: Använd godkända dosor, rätt djup, och undvik överfulla kopplingspunkter.
Märkning: Tydlig gruppmärkning i central och på ritning underlättar framtida service.

Undvik att blanda fabrikat i samma ram om det påverkar passform. Se till att ledare inte skadas vid avmantling och att jordledaren alltid är längre än fas och nolla i dosan, så att skyddsjorden lossnar sist vid drag.

Vad påverkar kostnaden och hur du planerar

Kostnaden beror inte bara på antalet uttag. Den avgörs främst av hur enkelt det är att dra fram skyddsjord, om centralen behöver kompletteras med jordfelsbrytare, och hur mycket återställning som krävs i väggar och tak.

Antal rum och uttag per rum.
Befintliga rör/kanaler och åtkomlighet på vind, källare eller krypgrund.
Infällt kontra utanpåliggande installation och behov av spårning/spackling.
Status på gruppcentral, ledningsnät och eventuellt behov av omdragning.
Samordning med annan renovering som målning eller ytskikt.

Planera rumsvis. Byt alla uttag i rummet till jordade samtidigt och undvik blandning. Passa på att gruppera kök, tvätt och arbetsplatser med tillräcklig kapacitet och JFB. Be om dokumentation efteråt: uppdaterad gruppförteckning, mätprotokoll och placeringsskiss.

Nästa steg: Gör en enkel inventering, notera ojordade uttag och rum med blandning, och kontakta ett registrerat elinstallationsföretag för statuskontroll och åtgärdsförslag. En fackmässig uppgradering ger säkrare drift, minskar personrisk och uppfyller kraven som gäller 2025 och framåt.